När du har lämnat Havstenssund närmar du dig snabbt ett dramatiskt område med branta klippor som stupar ner i havet och med vidunderlig utsikt. Möt Tjurpannan.

Tjurpannan har varit fruktad av sjöfarare i alla tider. En svår passage där det öppna havet ligger på obehindrat, utan skyddade skärgård. Dyningar som tagit sats långt ut på Nordsjön slår in mot klipporna. Här kan vindarna tjuta och de många grynnorna skapar farliga undervattensströmmar.

Många fartyg har förlist i området. Det berättas att männen förr valde att sätta iland kvinnor och barn som till fots fick ta sig förbi de farligaste passagerna. Det finns också historier om att ortsbefolkningen lurade sjöfarare med att tända fyrbåkar som ledde båtarna på grund, allt för att kunna plundra vraken på dess last.

Vi får se vilket humör Tjurpannan är på när det är dags för dig att passera. Du kommer hit efter knappt fem kilometers löpning på grusväg som blir liten mysig stig som blir obanat över klipporna. Du känner när du är här. På doften av tång och salt i luften, på ljudet av vågorna som slår in från havet.

Den karaktäristiska bergknallen Stora Huvudet tornar upp sig. Du passerar en liten vik med sjöbodar och båtar, akta så du inte snubblar över hummertinnor och nät. Nu kommer du ut på släta granithällar och får sjöboden Enslingen i blickfånget. Den lilla byggnaden som har blivit en symbol för Tjurpannan. Åt sydväst har du nu Väcker fyr som byggdes 1939 för att lotsa båtar in mot Havstenssund i norr och Grebbestad i söder. Titta längre ut över havet åt söder och du ser de vackra Väderöarna.

I det skogsfattiga Bohuslän var torv en mycket viktig resurs förr i tiden. Den användes för uppvärmning och som byggnadsmaterial. Torven bröts på hösten och skulle sedan torkas i en lång process som kunde ta upp till ett år. På Tjurpannan kan vi se spår av anläggningar för brytning och torkning av torv.

Tjurpannan är ett naturreservat där det öppna hed- och hällandskapet, skapat av väder och vind, än idag hyser betesdjur. I området trivs de köttätande växterna tätört och sileshår, men var lugn – de är inte ute efter löpare utan nöjer sig med insekter. Förr i tiden användes faktiskt tätörtens blad för att göra långmjölk.

När du nu lämnar Tjurpannan väntar den första energistationen på dig nere på den fina sandstranden vid Saltviks camping. Här serveras en massa gott, dock inte långmjölk.